Gris

Jag blev akut sugen på fläskkotlett. Jag som tycker det är skitäckligt med griskött.
Tror bestämt att det är mens på väg. Då är jag aldrig mig själv.

Döskallekrasch

Mr Hemlig tog med sig två döskallar in i vårt gemensamma hem när vi flyttade ihop. En har han köpt i Tyskland och en har han fått i present av sin syster. Båda var ganska dyra.
Jag har hatat dessa förbannade huvuden, de hör hemma i ett sunkigt tonårshem. Men de har fått stå framme, väl gömda.
Nu vill jag inte se dem längre. Efter en del diskussioner så kom vi fram till att de ska förpassas till källarförrådet. Så vi bar ner dem, tillsammans med en massa grejer. Jag bar skallarna och något mer. Under tiden som Mr Hemlig låste upp förrådet såg jag i slow motion hur jag tappade en av skallarna i stengolvet.
Det blev tvärtyst.
Jag började fnissa i ren förskräckelse och fick fram sjutton förlåt mellan fnissen. Försökte få honom att tro att en halv döskalle är ännu häftigare. Dessutom sa jag att han får göra sönder något av mina grejer.
Det gjorde han också, men inte med flit så klart. När han skulle spika upp vår jättetavla på väggen ovanför trappan gick en krok sönder och hela tavlan brakade ner i trappan. Ramen blev bucklig och det blev en reva i motivet.
Så nu är vi lika.

Sedan gick vi och köpte oss Guitar Hero 4 och Lips (Singstar för Xbox). Jag tror det kallas tröstshopping.

Det finns goda människor

Det tar ungefär 30 sekunder för mig att springa till spårvagnen ( som går var tioende minut, så det är lite löjligt att jag springer).
Idag regnar det hundar och katter och blåser som äääs och jag var dessutom försenad. Jag knallade ut med mitt paraply som efter fem sekunder såg ut som en trattkantarell och de där pinnarna som håller uppe hela tyget knäcktes efter en stund. (Det är ett paraply framtaget av företaget. Hoppas att vi inte ger det till våra kunder och besökare. Kvalitet är det inte).
Jag sprang med det vrängda paraplyet mot vagnen, med regnet piskande i ansiktet. Det nyfönade håret blev snabbt historia. När jag kom fram till hållplatsen insåg jag att vagnen var på väg därifrån.
Vad hände då, denna sketna tisdag?
Spårvagnsföraren stannade och öppnade dörrarna.
Herregud vilken god människa.

Sura gubbar

Vi sitter i soffan, helt ruttna av allt flyttande och jobbande. Jag säger till Mr Hemlig att det är kul att flytta med honom.
- Det kan man inte tro. Du är jävligt sur.
- Jaha?! Men det är faktiskt du med!
- Då kan det väl inte vara så jävla kul att flytta med mig?
- Jo.
- Okej. Jag tycker att vi låter varandra få vara sura.
- Mmm. Jag med.

Sedan tittar vi på tv.

Ghettobruden

Vaknar klockan 05.00 av funderingen: Mr Hemlig har nog inte låst dörren.
Så jag går upp. Nä, han hade inte låst.
Tänker att det kanske har gått in någon i vår lägenhet och börjar genast genomsöka varje vrå, iklädd pyjamas.
Vad skulle jag ha gjort om det stod någon på andravåningen? Skrämt ihjäl honom/henne med min frisyr och omålade feja?
Så klart var det ingen hos oss. Men att somna om var ju kört. Sätter på kaffe och läser GP. Läser att Konsum på Munkebäckstorg blev rånad igår kväll. Det är typ 500 meter från oss.
Yepp, jag bor i ett ghetto. Men det är lite coolt. Så länge vi låser dörren.

Note to myself II

Bea, när du står framför alla dina kläder och säger att du inte har några kläder, gör då följande:

Gå in i förrådet, ta en hammare och slå den hårt i huvudet på dig själv. Kanske ramlar saker och ting på plats efter ett hårt slag. Kanske får du jävligt ont. Huvudsaken är att du inte köper nya kläder.

(Förutom den där tröjan då. Och klänningen till Lisas galafest. Och en ny partytopp ifall jag går ut och partajar. 
Med mera.
He he). 

Note to myself

Bea, du ska bo i den nya lägenheten i tre år. Kom ihåg den känslan du har idag. Känslan av total utmattning.

Kom ihåg, DET ÄR JOBBIGT ATT FLYTTA! Ditt minne är kort. Du har flyttat cirka tjugo gånger. Lär du dig aldrig?

Hm, nej, jag är nog fortfarande ung och naiv.

Det är snart helg

Tänk lite

Kollegan till en annan kollega:

- Jag är så jäkla sjuk idag. Feber och ont i halsen.

Världen har blivit så jävla ego. STANNA HEMMA NÄR NI ÄR SJUKA FÖR BÖVELEN!
Det finns ingen som är oersättlig. Man tror lätt att man är så viktig och har så mycket att göra att man måste gå sjuk till jobbet.
En annan bra kommentar folk brukar säga när de kommer sjuka till jobbet är:

- Jag sitter här på min kant så jag inte smittar.

Ursäkta, är er hjärnor fulla av kokosflingor eller?

Nu hittar jag

För att komma till jobbet tar jag ettans spårvagn. Från lägenheten tar det en minut att gå till hållplatsen.
Sedan åker jag i tolv minuter och går i tio. Lagom väg till jobbet. När det är bra väder ska jag cykla. Det tar visst bara tjugo minuter säger de som vet.
Men eftersom det alltid regnar på tvären i den här staden så här års, kommer det bli mycket spårvagnsåkande fram till vår.

Prio ett

Det var inte att packa upp kläderna. Det var att rota upp champagneglasen och skåla.
Dagen efter såg jag dock lite tokig ut för jag hittade inte mina kläder.
Men man kan inte vara proper varje dag.

Nu är alla lådor som vi släpade in i lägenheten uppackade. Köket är i ordning liksom badrum och sovrum. På lördag kommer alla vardagsrumsprylar. Då gör vi klart resten.

Just nu orkar jag dock inte ett skit. Kroppen är helt slut och hjärnan börjar ge sig den också. Nästa helg först kommer jag få en chans att vila upp mig.
Jag slår vad om att jag blir sjuk då.

Nu är vi på plats!

Fattar ni att Mr Hemlig och jag flyttade i stort sett hela vårt bohag från Alingsås till Göteborg på egen hand?!
Och fattar ni värken jag har idag?
Men jäklar vad envis jag kan vara. Trots att mina armar var som överkokt spagetti när den sista prylen (en tom plastpåse) skulle bäras upp, så bar jag.
Idag känner jag mig som en bodybuilder. Mina vader är stenhårda.

Lägenheten är knökfull på grejer. Men det är nu det roliga börjar, att få i ordning. Tyvärr har vi den gamla lägenheten kvar att fixa. Men vi har redan börjat städa så det där kommer gå snabbt.

Gud så skönt att slippa pendla!

Kort paus

Jag orkar snart inte mer. Hur länge kan man köra på i 100 procent utan återhämtning utan att braka rätt in i väggen?
Det är mycket jag ska fokusera på och det blir till att prioritera jobbet framför mig själv just nu.  

Jag tar en paus från bloggandet. Återkommer när jag känner att jag orkar. Det kanske blir om en vecka eller om en månad.
Men jag återkommer, det lovar jag er!

Puss och kram!

Det närmar sig

Om sex dagar flyttar vi!
Jag kommer räkna ner varje dag nu. Bara så ni vet.

En sådär kul start på veckan

Åh.
Jag ska FÖRSÖKA att vara fortsatt positiv den här veckan. Men det kommer att bli svårt. Mycket beroende på att jag i eftermiddag ska sitta på ett möte som jag alltid blir helt knäckt av efteråt. Knäckt som i sitta på dass och lipa som ett barn resten av arbetsdagen.
Det är inte sunt, jag vet. Men vad fan ska jag göra åt situationen? Jag är inte den svaga, tysta typen. Men i det här gänget verkar det som att man måste spela mycket på sin kvinnlighet. Och så lågt sjunker jag inte. Det är år 2008, inte 1888.
Det är väl bara att kavla upp ärmarna och förbereda sig på strid.

När Mr Hemlig nästan fick stryk

Jag veeet, jag älskar att missförstå och övertolka. Men det går ju inte att låta bli!

- Jag läste att män föredrar äkta bröst framför oäkta. Som om det var en nyhet liksom.
- Precis. Dina är ju perfekta.
- Ja, eller hur?
- Men…jag skulle ändå vilja känna på ett par silikonbröst. För att få veta hur det känns.

Behöver jag skriva mer? Ni kan ju själva lista ur fortsättningen på den diskussionen.

Jag är en dålig människa

Vi går in i bastun och Mr Hemlig förklarar utförligt för mig:

- Du får absolut inte hälla vatten på golvet. Det är ett speciellt golv som tydligen inte tål vatten.
- Okej. *tänker att det är korkat att ha vattenkänsligt golv i en bastu*

Jag sätter mig ner samtidigt som Mr Hemlig ska hänga hinken med vatten på en liten krok på väggen. Det tar en sekund, sedan har halva hinken tömts på vatten. På det känsliga golvet. Jag vet, jag är en dålig människa, men jag kan inte låta bli att skratta så jag nästan kissar på mig när andra gör bort sig.
Mr Hemlig offrar sin handduk och torkar febrilt av golvet.
Tio minuter senare häller han ut min cider över hela golvet.

- Näe! Var det jag? Var det verkligen jag???!!
Jag får inte fram ett ord. Jag skrattar så kopiöst mycket att jag får astma.

Pics från helgen

Det har som vanligt varit helt underbart på Aröd! Tyvärr är jag inte i närheten så utvilad som jag hade hoppats på. Så stressad är jag.
Jag orkar inte göra bilderna mindre. Eller redigera dem.

Min outfit hela helgen. Jag har bara bytt trosor och strumpor. Jag har inte dragit en borste genom håret eller sminkat mig. Rätt gött det. Luktar eld gör jag också, eftersom jag i stort sett sov i brasan. Stugan är inte vinterisolerad.

Nu ska jag gå och duscha.

Tjing

Nu drar vi till landet och stugan.
Elda i öppna spisen, basta, läsa, promenera, prata och spela poker står på schemat.

Ha en skön helg!

Vilken klänning?

En trogen läsare, Manchester, gav mig länkar till flera butiker på nätet som säljer urläckra klänningar, precis sådana som jag vill ha!
Nu är frågan, vilken ska jag köpa?