Det var då ett himla flyttande!

Flyttlasset går hit.
Häng med!

Det ekar i inkorgen

Hur märker man att det är dan före dopparedan?
Inkorgen på jobbmejlen uppdateras hela tiden men inga mejl kommer in.
Jag tror att de flesta är ute och panikhandlar det sista inför morgondagen.
Jag ska panikhandla ikväll jag.

Varför säger man fortfarande dopparedan? Hur många har dopp i grytan på sitt julbord? Slibbigt värre.

Extra extra!! Tomten är död!

Inatt hade jag inte mindre än tre fucking mardrömmar.
Så fort jag somnade om efter en mardröm drömde jag en ännu värre dröm.
Jag minns en.
Jag var tomten. Yes. TOMTEN. Jag skulle lämna julklappar hos några ungar. De skulle precis bada. När jag kommer in i badrummet attackerar pappan i familjen mig (tomten) och dränker mig i det varma badvattnet.
Jag vaknade fäktandes och kippade efter andan.
Jag tror pappan trodde att jag skulle göra något otäckt med barnen.

Jag ska försöka jobba lite nu.

Känsliga läsare varnas (ni som inte tål bajs)

Vi åt nästan ingenting på hela söndagen.
Varför? Därför att vi skulle på julbord på Långedrags värdshus på kvällen. Äter jag så mycket som en köttbulle innan ett julbord orkar jag inte ett skit. Och det vore ju trist eftersom julbordet var en julklapp. Gratis är ju liksom väldigt gott.
När vi kom till värdshuset var vi utsvultna. Vi ville bara sätta oss ner och äta. Då säger tanten som tar emot oss i dörren att vi ska börja med glögg och pepparkakor för att komma i julstämning.
Ville jag brotta ner henne på golvet och trycka in alla pepparkakor i hennes mun? Ja.
Men väluppfostrad som jag är satte jag mig ned mittemot Mr Hemlig och såg på när han sörplade glögg. Jag ville inte förstöra aptiten.
När vi äntligen fick sätta oss till bords var det dags att beställa vin. Vinlista in, bestämma sig och vänta tills de korkar upp och serverar.
Sedan, ÄNTLIGEN, fick vi börja!
Jag kastade mig över den kalla avdelning. Hoppade över allt vad sill, lax och knepiga röror hette. Återstod ägg, skinka och räkor som jag lassade på.
Vi bestämde oss för att äta sakta. Ta en bit, lägga ned besticken och tugga länge. Allt för att inte chocka magen.
Vi tog en gång till av det kalla.
När vi skulle gå på varmrätten kände jag en viss mättnad. Men jag öste på ändå. Sneglade på efterrättsbordet och bestämde mig för att bara ta en gång av varmrätten.
När jag hade svalt den sista tuggan var det tvärstopp. Hade någon bett mig dricka vatten hade jag kräkits rakt ut.
Sedan händer det som alltid händer när jag äter fet mat: det kniper till i magen. Då är det bara att rusa till toaletten.
Eftersom det är en fin restaurang skred jag fram, jag dundrade inte fram som en elefant med diarré.
För det var precis vad som hände.
När jag kom fram till toaletten exploderade jag. All mat rätt ut i avloppet. Det var tur att toaletten låg en bit ifrån alla bord. Annars hade alla andra tappat matlusten.
Fy sate vilket slöseri med mat. Och ingen efterrätt fick jag heller.
Idag är min mage helt ur balans. Jag får äta knäckebröd.

Hur mycket orkar man?

Kommentarer från mina kollegor i veckan:

- Fan Bea, du ser helt…miserabel ut. Hur mår du egentligen?
- Miserabelt.  

- God morgon Bea. Hur är det?
-  Morn. Bra.
- Jasså? Är det riktigt säkert det?

Och så här har kommentarerna varit hela veckan. Jag har inte en gnutta energi kvar. Jag orkar för fan knappt ta mig ur sängen.
Det är på tok för mycket. Jag ska använda julen till att sova, promenera och verkligen vila. Annars slutar det riktigt illa nästa år.
Att jag är så här sliten beror på *trumvirvel* jobbet. Surprise va?

Mina vänner (om jag nu har några kvar) jag har inte glömt av er.

Det där med att pyssla

Är egentligen inte min grej. Men nu har jag drabbats av pysselfeber. Mr Hemlig köpte därför ett scrapbooking-kit till mig. Nu har jag de flesta verktyg jag behöver.
Men nu då? Jag vet fasen inte hur jag ska börja. Det finns tusen och åter tusen möjligheter att skapa.
Är det någon där ute som bor i Göteborg och älskar sådant här? Som kanske vill visa mig?
Jag behöver en lärare.

När musen nästan sprack

Att gå i höga klackar när det är halt ute är inte en god idé.
Idag hade jag lite bråttom till ett möte så jag småsprang fram genom Göteborg. En bit ifrån övergångsstället ser jag att det blir grön gubbe och ökar farten. Det skulle jag inte gjort.
Jag gick ner i spagat mitt framför alla väntande bilar. Trots att jag trodde musen skulle spricka sönder flög jag upp från marken och sprang vidare som att inget hade hänt.
Det blir inget sex ikväll kan jag säga.

Det börjar bra

Jag tog sovmorgon idag. Varför rusa till jobbet med 25 timmar i flexbagaget?

Nu är det nog PÅ RIKTIGT (jag har nog sagt det förr)

Från och med imorgon slutar jag stressa. Det finns viktigare saker i livet än att kollapsa på grund av ett jobb.
Jag gör så gott jag och så mycket jag hinner på min arbetstid. Framöver tänker jag inte skippa en kort fika på förmiddagen och eftermiddagen. Och jag tänker sluta läsa jobbmejl på kvällar och helger!
Jag har aldrig velat göra karriär så hur fanken hamnade jag på den stegen?
Nu har jag plitat ner en arbetsbeskrivning tillsammans med min chef. Jag tänker peka på den om någon ber mig göra mer än två personers jobb.

Heja mig!

Dåre

Vår grannes tonåriga son (jag förutsätter att det inte är den 45-åriga pappan) har en förkärlek att yla och plinka på en gitarr vid tiosnåret på kvällen. Jag skulle inte tolerera ens om han var bra.
Nu har han dragit igång borren också. Men då bankade jag hårt som fan i betongväggen (det gjorde ont), så då slutade han.
Nu hör jag hur han sitter och skruvar.
Fan vad jag kan hata grannar.
När man bor i lägenhet får man ta hänsyn till andra.

Men hallå?

Är det jag som är efter eller? Hittade den här sidan igår.
Nu behöver jag inte buffra på mina utlandssemestrar eller skicka med listor med andra som reser utomlands.
Armani är nu på väg hem till mig.

No comment

 

Bråttom

Idag sprang jag så snabbt till spårvagnen att min reflex for åt helsike.
Men jag hann i alla fall.

Inflyttningsfesten

Sammanfattning: jag lagade mat, åt inget på hela dagen, söp som en karl och däckade i en tältsäng vars fjädring gick igenom madrassen.
Men annars var det kul

Faktiskt så var det riktigt lyckat. Men jag är fortfarande bakis och orkar inte skriva mer.

Ur balans

Detta får mig ur balans:
Vi skriver en låååång inköpslista för inflyttningsfesten imorgon. Åker till Allum för att handla, redan lätt irriterade och hungriga. Arbetsveckan har varit bajs som vanligt.
Vi kommer på att vi vill köpa en kandelaber och börjar springa runt i olika affärer.

Rulltrapporna på Allum är ett stort skämt. De går fasen nästan baklänges, så sakta går det. Puckolantisar står i hela rulltrappan och blockerar vägen för oss som har lite mer på att-göra-listan än att hänga i ett köpcentrum.
Vi hittar en snygg kandelaber och fortsätter att leta efter en duk, men det finns bara skräp.
Slutligen åker vi ner till ICA för att sätta igång med handlingen.
MEN, vi har inga mynt till kundvagnen.
OCH vi har glömt inköpslistan i bilen tre våningar upp.

Då ska vi alltså åka hela vägen upp igen och hela vägen ner igen och hela vägen upp igen i dessa senildementa rulltrappor.
Skulle inte tro det.
Så vi åker till Kvantum hemma vid oss och självscannar oss genom butiken. Vi hittar till och med en femma i bilen.
Varför gå över ån efter vatten?

Skandal

Alla som känner mig vet hur oerhört noga jag är med att äta frukost.
(Det är antagligen därför som jag aldrig blir tjock hur illa det övriga matintaget än är).
Imorse deklarerade Mr Hemlig att gröten var slut. Det fanns inga flingor, inget bröd, INGENTING förutom ägg, clementin och kaffe.
Så det fick det bli.
När jag kom till jobbet köpte jag mig en macka.
En macka.
Det är för fan skandal.
Jag äter inte gärna bröd. Särskilt inte till frukost.
Är det så här det blir när man flyttar in till en större stad?
Det kan ha att göra med att jag var ute och svirade med jobbet igår. Jag skulle väl egentligen ha handlat. Mr Hemlig handlade visserligen, men han köpte viktigare saker än frukost, nämligen aluminiumfolie, plastfolie, hushållspapper och kattmat.

Tjoho!

Gött!
Bilen gick igenom besiktningen. Det kom knappast som en överraskning, men man vet aldrig.
Det kan vara ett positionsljus som är trasigt eller en ljusinställning som är fel.
Jag ska fira detta godkännande med jobbets rävgift = kaffe ur automat.

Nyårsblåsan fixad

Fin va? Från Sisters. Jag ska ha den på nyår, men först på Lisas 30-årsfest där temat är gala.
Halsbandet storlek jättestor ska jag inte ha.

Tröttsamt

Idag har jag varit obeskrivligt trött. Drog igång kaffekokaren imorse och gick på toaletten. Hörde ett NEEEEJ från köket. Jag hade inte satt in kaffekannan ordentligt så allt kaffe bryggdes ut på golvet och köksluckan under.
En sådan start är ingen bra start på dagen.
Drog ut till Bäckebol för en intervju. Spenderade lunchen på IKEA och skulle fynda julpynt. Men det fanns nada snygga saker. Kom hem med ljus, så klart.
Jobbat, svarat på knasiga jobbmejl och ojat mig över att jag är trött.
Nu ska jag lägga mig i soffan och glo på alla bra tv-program som är på tisdagar.
Mr Hemlig ska dammsuga. Det är vad han har lovat i alla fall. Men som vanligt får jag väl påminna och tjata. Rätt tröttsamt att det inte går av sig själv. Då kan jag lika gärna göra det själv, om det inte vore för att det är jag som ansvarar för all diskning nu när vi inte har diskmaskin.
Det är så vi har “avtalat”.

Skitsamma. Jag är trött på att tjata. Hur svårt kan det vara liksom? Han kommer ju ihåg att stoppa in en snus var tjugonde minut.

Pics

Jag tror att vi har hyrt kärra fem gånger de senaste två veckorna. Satan vad trött jag är på att bära!

Mr Hemlig har förstått att jag gillar kablar som inte syns. Han har lyckats väldigt bra den här gången.

I Göteborg regnar det sex dagar av sju. Men jag gillar verkligen min nya hemstad. It´s lovely!

Hallen.

Trappan upp till vardagsrummet.

Farfar.